Ajaj...

säger jag bara. Har varit och fått kortisonsprutan idag....själva sprutorna va ingenting, visst kändes det men inte som jag fått förklarat för mig. Först bedövningspruta(som jag förövrigt borde fått med mig hem ett par hundra stycken;) )för satan i havet vad ont det gör när bedövningen släppt:( Men iallafall så åker jag på en tiodagars kur till med diklofenak...bläää...jag är ju såååå trött när jag tar de pillerna! Jaja, blir till att snällt sitta hemma även denna vecka för att hålla tummarna för att benet ska bli okej av detta nu! JAG SAKNAR MITT JOBB!!!!

Efter läkaren gett mig sprutan så säger hon att jag inte får gå eller använda benet på hela dagen!?! Jaha (????!!!???) tänkte jag....problem igen, hur ska jag komma hem hihi fast det värsta va hur ska jag få hem lillsessan från dagis?(Har en bra bit dit eftersom jag e så envis och inte vill byta till dagiset jag i stort sett bor granne med, men det finns sina orsaker till det oxå) Men jag har trevliga supersnälla vänner och även världens bästa chef...min älskade vorranvera ringde sin man på jobbet och frågade om han ville köra mig dit och det gick bra(tack:) ) fast isåfall så fick jag ringa dagis o säga att hon skulle va där till ca 17,30 men det hade säkert gått att lösa....men just i samma ögonblick sms:a chefen mig och fråga hur jag mådde och han erbjöd sig komma efter jobbet för att köra mig till dagis och sen hem igen!(då behöver jag inte ändra tiden med dagis)

Nåväl efter sprutbesöket så traska jag hem till vorran;) för hon bor nära VC...eller tja,traska o traska...hm(?) vet inte riktigt hur jag gjorde för att ta mig dit. Det såg nog enormt roligt ut haha...för bedövningen satt ju kvar i benet*S* så jag fick typ släpa benet med mig. Ja vilken cirkus det kan bli och vara hihi speciellt när jag är inblandad hihi, eller vad säger ni? Ni som känner mig;-)

I helgen så har jag varit hundvakt och jag önskar jag filmade mötet med Ipzy och vovven HAHA...katten lunkade lugnt och sömndrucken på väg ut från mellansessans rum och möter en stooor svart långhårig hund i dörröppningen...

Han hoppade upp i luften och samtidigt som han flöööög hela vägen bort till skrivbordet(som är några meter) så blåste han upp sig till en enorm hårboll...guuud, han såg sååå löjlig ut stackars katten! Han riktigt morrade (fräste då;)) som ett lejon!!!

Men ju längre tiden gick desto modigare och nyfiknare blev han på voffsingen och vågade gå närmre och närmre.

Lillsessan har haft så roligt i helgen, i lördags så kom hennes kompis hit och lekte och igår så va hon hos kompisen i några timmar och hade skoj. Kändes VÄLDIGT konstigt att lämna henne ...

Det va nulägets rapport;)

förövrigt(igen) så är min dator fortfarande död:(

pöss