Glädje och sorg.....

Lillsessan har sovit 2 HELA NÄTTER i sin egna säng:) 2 långa sköna nätter i rad! Har aldrig hänt innan i hennes liv:-) Gissa om jag va paff igår morse när jag inte hittade ungen i min säng....va tvungen att gå in och kolla så att hon andades..hehe...
Hon är jättestolt över sig själv oxå:)

Mitt knä är helt bra nu och det är underbart att jag kan jobba i mitt ordinarie tempo igen på jobbet. Nu känner mina arbetskamrater igen pratglada spralliga energiska mig igen;-)
Har varit på utvecklingsamtal med mellan&storsessan igen...Mellan går det bra för men hon har haft en liten svacka...vad har hänt? Jo antagligen detta med hennes före detta kompis på lunar som jag skrivit om innan. Min misstanke iallafall för nu är det uppåt för henne igen:-)

Storsessan är det lite värre med fortfarande! Dumma matte....nationella prov nästa vecka igen och klarar hon inte de så blir det sommarkurs i matte:( ska det behövas efter mitt tjat om hjälp i skolan? Hon känner sig totalt misslyckat min älskling...jobbigt att se som förälder jag vill bara hjälpa henne men tyvärr så är jag inte något mattesnille som kan förklara på ett bra sätt för henne, men gudarna ska veta att jag provat! Vad ska jag göra???? Imorgon är det jag som ringer till specialped. och bönar och ber om hjälp.


Vad är det som händer i världen? Blir ju totalt mörkrädd...hur ska man våga låta sina barn vara ute själva? Hur ska jag som ensamstående göra med en liten på snart 4 år som lägger sig kl 19.00 om jag vill möta upp 11 åringen vid bussen eller något när hon kommer från nån kompis? Eller när hon ska hem från olika aktiviteter som varar till 20.00?
Man kan inte hålla barnen hemma heller ju...de måste ha sitt liv med vänner o aktiviteter.
Jag blir så oerhört ledsen över vad som hänt Engla och alla andra oskyldiga barn som utsätts för olika saker...VARFÖR?????????? Hur kan man?????? Önskar så att jag kunde hjälpa till....

Om jag läser eller hör på radio något som tex. hänt en 21 åring så genast så blir jag livrädd att det är min lillebror och måste ringa till honom för att försäkra mig om att det inte är just han...ska det verkligen behöva vara så? Ständig oro......