Idag så ringde specialpedagogen upp mig igen...hon hänvisade mig till en annan pedagog som inte är på skolan. Hon i sin tur menade på att det är matteläraren som är skyldig att sätta in stödresurser eller utredning angående storsessans problem... jag va helt uppgiven efter veckans ringande och sa bara att då är jag tillbaka på steg ett igen!!! För matteläraren VILL verkligen INTE hjälpa till....
Vi pratade ett bra tag och vad hon tyckte när jag berättade om storsessans problem va att det mycket väl kan vara dyskalkyli men hon känner att hon har inte tillräckligt med kunskap för att sätta en diagnos...därför så gav hon mig ett litet tips till, så jag har mailat denne författare och specialist på just dyskalkyli så får jag hoppas på ett svar=)
Sen lite efter det samtalet så ringer storsessans mentor, på måndag från 08.00-12.00 med många lärare till hjälp, likaså efter skoltid både måndag och onsdag av en ny mattelärare på skolan, så får vi hoppas hon kan få lite grann förklarat för sig...
Sen är det nationella provet på torsdag....usch...
Jag har en kanon chef oxå för den delen...han har ju märkt att jag mår dåligt av detta och har sprungit fram o tillbaks i telefonsamtal hela veckan...vet du vad han gjorde idag? Jo han ringer sin svåger som av en tillfällighet som han kallade det är rektor på en annan skola=) Jag hade ett bra och informationsrikt samtal med honom där han gav mig många tips och råd och om skolans skyldigheter.
Min chef sa: Vill du så följer jag med dig till rektorn...hihi och då LOVAR jag att hon hade fått det hett om öronen;)
Känns skönt att jag iallafall har så många som stöttar mig när jag håller på att falla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar