Hur det gick till....

beslutet om att flytta tillbaka till Skåne som jag förövrigt aldrig mera kommer att lämna:

I bilen på väg mot skåne för att städa min gamla lägenhet gick något väldigt snett, jag vet fortfarande inte varför han blev så arg??? En annan personlighet dök upp och det pga en simpel fråga om han va sur över något?
Väl framme hos älskade vorran med familj(där vi skulle bo över helgen) gör han i allafall slut. Jag tar lillsessan och våra saker slängs över i en väska... jag tar sessis i handen och går utan ett ord. Klockan är mitt i natten och jag orkar inte ens tänka. Ringer dagen efter och försöker diskutera utan framsteg, gap skrik och dubbelmoral möter mig i luren. Till slut så ber jag honom ringa när han lugnat sig... han ringer dagen efter och frågar om vi ska åka med till stockholm? Jag svarar att jag stannar här.

Älskade vorran ringde till min mamma och till min bror som i sin tur ringde till min pappa...söndag natt körde vi till stockholm, packade mina saker och hem till skåne igen...24 timmar allt som allt.
E va inte hemma då och jag sa ingenting till honom och han har inte heller hört av sig alls efter detta.

Jag är innerligt glad att det upptäcktes redan efter 14 dagars samboskap att det inte skulle funka!