samlat ork för att berätta....

mm...vad säger man? suck stånk stön??? eller kanske FUCK it!?! Jaa kära läsare som ni redan märkt så kommer det tyvärr ännu ett negativt inlägg i denna bloggen, men känner att nu orkar jag berätta om mitt sista halvår...

Jag slutade på mitt jobb den siste mars...
Blev då lovad av AF att jag inte skulle behöva gå hemma arbetslös igen...eftersom jag kommit så långt med mig själv.
Flytta till storstaden och det som jag trodde va kärleken i mitt liv...fixade sommarjobb,dagis och
AF skulle ta över där...Lämnade mina stora barn här:(, sa upp dagis och älskade stödfamilj:(,lämnade mamma,pappa,syskon och mina älskade vänner! Ja allt!!! För något som jag verkligen trodde på!!!
Ni som inte känner mig vill jag berätta att jag har fibromyalgi och socialmedicinskt funktionshinder och lite annat smått o gott som panikångest,endometrios(bättre efter bortoperation av livmoder) men fortfarande cystor,problem med fot efter en op som lett till problem med ett knä:/....mm mm därav kan jag inte ta vilket arbete som helst utan ska då få ett anpassat arbete. Mitt tidigare arbete va jag 6 mån praktik sen fick jag anställning i 2 år:) detta gjorde ett under med mig, jag fick äntligen må bra, känna mig behövd,kände mig levande och fick ett stort socialt umgänge! Men som allt gott så tar det slut tyvärr. Det jag trodde va mina stora chans och kärlek i mitt liv visade sig vara raka motsatsen därav flyttade jag hem redan efter 2 veckor. Hem till en lägenhet jag bara skulle ha kvar i 3 veckor till...med en stycket glad men förvirrad liten 4åring:( Herreguuud, stackarn hade ju precis fått en "pappa"som hon längtat så mycket efter.

Ringa runt till halva världen om allt som skulle fixas tillbaka...dagis,stödfamiljen,AF,hitta boenderinga lillsessans läkare och tandläkare,träffa mina älskade stora ungar(som såklart va glada över att ha sin mamma nära igen),berätta för tusen människor om vad som hänt, blev något förnedrad av en del"vad var det vi sa"Fixa saker&möbler till ett boende som jag gjort mig av med då "kärleken" hade nyare finare saker...åh listan kan göras milslång:(

Fy bubblan vad jag har kämpat! Dagis platsen fick vi tack och lov tillbaka utan problem:) Det är jag evigt tacksam för, det kom ju till att bli lillsessans trygga punkt mitt i kaoset!
Pratade med älskade M&T som va lillsessans underbara kontaktfamilj och de ville jättegärna fortsätta. Ja jo det va ju lättare sagt än gjort tyvärr...ringde BoU berättade hela historian men det skulle bli ny handläggare, ny utredning på 4 månader,nya möten och korsförhör rent ut sagt! För 2 fucking veckor??? Och som jag kände redan på första mötet med nya handläggare på soc. så fick jag då förrförra veckan ett nej till beslut:( trots M&T själva oxå ringt o sagt att de vill fortsätta med sessisen.

Jag fick ett intyg av sessans läkare för över en månad sedan...om att sessan behöver fler timmar på dagis sk. stimulanstimmar så hon är där ca 5-6 timmar om dagen... rektorn har fortfarande inte fixat det. Hon skulle tvunget ringa sessis läkare och ifrågasätta intyget??? Fast där står klart och tydligt om varför hon är i behov av mer stimulans.

Av AF så har jag skullat börja på 3 olika ställen men inget har blivit av??!! Japp det blir där...nähä de ville inte...jo oj de ångrade sig till Nä de tar inte in någon alls?:/ på 3 OLIKA arbetsplatser! Jag är sååå innerligt trött på falska förhoppningar nu så jag vill bara spy på allt... Jag ger snart upp!!!
Jag vill inte och ska inte behöva kastas mellan olika beslut hipp som happ:(